Namnet Vreta kommer troligen från fornsvenskans vretar som betyder nyodling.

Vår gård Vreta var tidigare en by och den omnämns i skrift första gången 1445.
Men redan på bronsåldern bodde det troligtvis människor här. Ett flertal spår från bronsåldern finns på gårdens ägor, bland annat en slags hällristning som kallas skålgropar/älvkvarnar (ristade runda skålar i stenblock).  En bronsåldersyxa har tidigare hittats i vår beteshage, men ingen vet vart den yxan tagit vägen.

Välritade kartor hos Lantmäteriet från 1700-talet visar att gårdens placering är den samma nu som då. Kartan från 1710 visar varje liten åkerplätt och även vad som odlades i varje trädgårdsland. Alldeles öster om vårt nuvarande bostadshus fanns det då en kryddtäppa och dagens äppelträdgård bestod av kåltäppa, hamptäppa och humlegård.

På kartan från 1772 ser man även husens placering. Byn bestod då av tre grupper av hus i nord-sydlig riktning med mellan tre och sju hus i varje grupp som omslöt en innergård.
Det verkar som om sex familjer bodde i byn då alla åkrar och husen är markerade A-F.
Ofta ritades kartorna i tre exemplar, en för Lantmäteriet, en för det lokala lantmätarkontoret och en för gården. I samband med att vi isolerade om vinden hittade vi en halv gårdskarta från 1772 som någon lagt under sågspånet som troligen kom dit 1916 (tidningspapper under sågspånet kom från 1916).

1863-1864 genomfördes ett storskifte av Vreta som då hade fyra ägare. Under storskiftet samlades all mark i stora sammanhängande arealer som blev lättare att bruka. Vidare tvingades två av gårdarna att flytta ut från byn medan två gårdar blev kvar inne i den gamla byn. En av de utflyttade gårdarna flyttade ut cirka 600 meter norrut medan den gård som skulle etableras cirka 300 meter norr om byn aldrig byggdes klar. Vissa uppgifter säger att man började bygga ett hus men att det flyttades till Petersberg och blev mangårdsbyggnad där.

Många markförändringar är gjorda sedan dess och delar av Vreta fördes över till granngården Petersberg som bildades i slutet av 1800-talet.
De två större delarna av Vreta som fortfarande hade sina hus i byn slogs så småningom samman och 1939 var Vreta gård på cirka 100 hektar (60 åker och 40 skog) och hade ett taxeringsvärde på 45500 kronor.
På gården fanns det då 2 hästar, 1 unghäst, 12 kor, 8 ungdjur, 5 svin och 40 höns. Gården hade traktordrift och telefon.

Runt 1940 köpte familjen Olsson gården och drev den som mjölkgård fram till slutet av 80-talet (ej bekräftat). I mitten av 1990-talet brann det ena av gårdens bostadshus ner och det återuppbyggdes inte.

2003 köpte vi Vretas gårdscentrum med drygt 12 hektar mark som då styckades loss från den större ägan. Resten (åker och skog) behölls av familjen Olsson.
2009 såldes denna mark till Petersberg som brukat marken under många år. Cirka 8 hektar av den marken återfördes 2010 till Vreta gård som nu är på cirka 21 hektar.

Källor:
Riksantikvarieämbetets hemsida
Lantmäteriets hemsida
Svenska gods och gårdar - Upplandsdelen (1939 eller 1940)
Boken "Två sockenkrönikor - Sparrsätra, Bred" av Arvid Bladh